tisdag 15 januari 2013

Kryddiga revben med auberginesticks och fänkålsslaw

Jag kan berätta för er att det just nu finns förkokta revben på ICA för 25 spänn kilot! För en vars familj inte har som tradition att äta revbensspjäll till julen, är revben enbart förknippade med sommaren. Dock är det tunna som gäller då och självklart inte förkokta och köpta på ICA. Orkar jag hålla liv i bloggen tills dess ska jag skriva om mina supergoda revbensspjäll en härlig sommardag ute på landet. Men nu när de låg där i kylen och var alldeles klara och bara ropade ut KÖÖÖÖÖÖP MIG så var jag självklart tvungen att passa på. Så, en enkel middag med kryddiga revben. Kryddigheten gjordes genom att dela den stora biten i mindre bitar och lägga bitarna i en skål och pressa i en vitlökklyfta, en tumme riven ingefära, en tesked sambal badjak, en skvätt soja, två matskedar honung, lite olja, salt och peppar. Allt blandas runt i skålen, sen i en ugnsform och in i ugnen i 25 minuter 220°. Vänd på köttet efter halva tiden och ös dem. Sista halvan ökade jag på värmen i ugnen till max för att ge dem lite färg.

Hyvla, eller skär tunt lite vitkål och en liten fänkål i en liten bunke. Pressa i en halv vitlöksklyfta. Börja med 1,5 matsked majonnäs och ungefär lika mycket crème fraîche, blanda runt, smaka av, salta och peppra. Det kan behövas mer majo och crème fraîche beroende på hur du vill ha din cole slaw. Fänkål är faktiskt ett jättebra alternativ till morot. Dels har den godare smak tycker jag, dels är det bättre ur GI-synpunkt.

Nåja, till allt detta skulle vi i alla fall ha aubergine sticks. Och det blev det, fast inte lika goda som sist. Jag vet faktiskt inte vad det beror på. Antingen så lät jag inte saltet ligga på aubergineskivorna tillräckligt länge så de fortfarande var för mjuka, eller så är det dags att byta oljan, eller så var det att jag denna gång använde sojamjöl. Vet inte vilket, men till nästa gång kommer jag att byta olja och mjöl. Så här på bilden ser ni resultatet av vår middag i kväll, titta inte för länge på de fula aubergine sticksen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar