Kyckling Marengo

Kära kollegan E frågade häromdagen, men Sara när ska du lägga upp något på bloggen?! Ja, när ska jag lägga upp något på bloggen? Som jag skrivit tidigare så är jag en periodare av aldrig skådat like. Och det här med att kunna fokusera på flera saker samtidigt har jag aldrig kunnat. Men här kommer ett recept från min barndom! Kyckling Marengo var en favorit på matbordet när jag var liten. Jag kan inte minnas vad vi åt den med dock, kanske ris eller potatis, men med tiden har jag faktiskt börjat äta den här rätten med pasta och lite parmesan på. När jag tittar på andra Marengo-recept så finns det ingen grädde i, mammas variant var kanske lite anpassad för barn, men jag gillar grädden! Den ger en mjuk och härlig smak, eller som min fina kollega A sa: Allt blir bara bättre med grädde! Vill du inte ha grädde i och få mer av den äkta varan Kyckling Marengo, så var så god! Men här kommer min variant på mammas variant.

Kyckling Marengo

(6 pers)

6 st kycklingklubbor, styckade

10 shalottenlökar, skalade

2 burkar hela champinjoner

5 vitlöksklyftor, hackade

1 peperoncino, smulad

1 dl vitt vin

2 burkar körsbärstomater

1 Fond du chef kycklingbuljong

1,5 dl grädde

oregano, timjan

smör, olivolja

 salt, peppar
citron

Bryn lökarna och champinjoner i lite olja och smör tills de fått bra med färg. Ta upp dem ur grytan. Ha i lite smör och olja igen och bryn kycklingbitarna tills de fått färg. Ta upp dem. Ha i vitlök och peperoncino och stek dem ett tag utan att de bränns. Ha i löken och svampen igen. Häll på vinet och låt koka bort. Häll i tomaterna, fyll på en burk med vatten och häll i. Ha i buljongtärningen och kryddorna och låt puttra. Lyft bort locket efter en stund och låt grytan koka ihop. Salta, peppra och bättra på med kryddor. Häll på grädden, smaka av med lite citron. Servera med pasta (fullkornspasta i vårt fall) och parmesan.

Marockansk lammgryta

 

Oj vilken lång paus det har blivit här på matbloggen! Jag har insett att jag inte kan fokusera på mer än en sak i taget och när det då händer andra saker i ens liv så blir det en liten paus här tyvärr. Men nu är jag tillbaka förhoppningsvis! Igår hade vi vår fina guddotter på besök tillsammans med hennes fantastiska föräldrar och bestämde oss för att laga något på de lammgrytbitar vi hade i frysen.

Jag gillar ju marockanska smaker och började leta efter lite olika taginerecept. Här kommer en lammgryta med gröna russin, inlagda citroner och oliver. Personligen är jag inget stort fan av frukt i mat och hade faktiskt tänkt utesluta russinen, eller i alla fall ha dem vid sidan av, men jag insåg sen att de behövs i grytan för att väga upp beskan från citronerna och sältan från oliverna. Grymt gott blev det i alla fall. Till grytan åt vi bulgur kokat i hönsbuljong. I grytan ingår den nordafrikanska kryddan raz el hanout, inga konstigheter, finns i alla välsorterade livsmedelsaffärer.

Marockansk lammgryta

4 pers

1 kg grytbitar av lamm, med ben

1 gul lök, hackad

5 vitlöksklyftor, hackade

1 burk plommontomater

1 msk raz el hanout

0,5 tsk aleppopeppar eller annan chilipeppar

2 dl vatten

1 dl inlagda citroner, skalade och hackade

1,5 dl gröna oliver, urkärnade och hackade

1 dl gröna russin

Matolja

 

Stek grytbitarna först i oljan. Plocka ur dem och ha i löken, låt den steka tills den har mjuknat. Ha därefter i vitlöken och kryddorna. Lägg tillbaka lammet och blanda runt allt. Fyll på med vatten så det nästa täcker. Ha i tomaterna och låt puttra i nån timme, kanske två. Salta inte här, utan vänta tills du haft i oliverna. Ha i citroner, oliver och russin sista halvtimmen. Smaka av, personligen tyckte jag inte att det behövdes något salt, men kanske lite peppar. Servera med bulgur. Smarrigt!

Pulled pork

Fläskfilé är verkligen inte min grej. Har aldrig riktigt tyckt om smaken, och tycker att den oftast blir väldigt torr och tråkig och att det oftast blir så mycket bättre med något annat kött eller styckningsdel. Nu råkade det finnas billig fläskytterfilé i butiken så jag köpte en bit ändå och tänkte att med lite marinad och bea så blir det nog bra på grillen men när jag sen vaknade nästa morgon var grillad fläskytterfilé det sista jag var sugen på denna sista kväll på landet. Regnet låg i luften och temperaturen var närmare höst än sommar. Nej något lite mer värmande måste det bli. Fläskytterfilén åkte i en gryta tillsammans med en massa annat gott och har fått puttra hela dagen medan vi byggt vidare på vår bokhylla som vi ska ha i lägenheten i stan. Till pulled porken serveras en syrlig morotsslaw, crème fraîche, skivad avokado och fullkornstortilla. I den här pulled porken är det ingen bbq-sås eller coca cola. Den söta smaken kommer från äppeljuice och stevia. Jag hade heller ingen chili hemma så det fick bli min gamle vän harissa istället.

Pulled pork

4 pers

1 fläskytterfilé

6 msk äppeljuice

2 msk harissa

1 hönsbuljongtärning

1 dl vatten

2 tsk stevia

1 msk dijonsenap

1 msk rödvinsvinäger

1/2 msk malen koriander

1 msk malen spiskummin

2 msk tomatpuré

2 tsk liquid smoke

4 timjankvistar

3 lökar, skivade

3 vitlöksklyftor, skivade

2 msk whiskey

svartpeppar

salt

Sätt ugnen på 125° C. Lägg alla ingredienser i en gryta och ställ in den i 5-6 timmar. Riv köttet i strimlor med gafflar. Ställ grytan på spisen och låt puttra ihop i ca en timme.

Morotsslaw

2 morötter, skalade och rivna

1 lime, saften

1 vitlöksklyfta, pressad

1 tsk majonnäs

salt 

Fröknäcke

Under vår lilla tur till Fejan i förra veckan bjöd min vän Hanna på ett jättegott fröknäcke. Funkar både som frukostmacka och som finknäcke till osten. Du kommer älska det!

Fröknäcke

16 bitar

2 dl hela linfrön

1,5 dl sesamfrön

1 dl pumpafrön

1 dl solroskärnor

4 dl vatten

Flingsalt

Rör ihop alla ingredienser förutom saltet i en bunke. Ställ in i kylen i minst sex timmar. Bred ut smeten med slickepott på plåt med bakplåtspapper och strö på flingsalt. ställ in plåten i ugnen på 125 grader i en timme. Därefter öppnar du luckan för att släppa ut fukten. Sänk värmen till 100 grader. Öppna luckan då och då för att släppa ut mer fult. Stäng av värmen efter en timme och låt svalna i ugnen. Är det fortfarande kladdigt kan du sätta på ugnen på 100 grader igen och köra en stund till. 

               

Chicken Yassa

År 2007 fick E chansen att åka till Gambia för att arbeta i ett halvår. För att jag inte skulle sitta hemma själv i sex månader skaffade vi katten Felix, världens mysigaste katt. Han och jag ringde E varje kväll på knaggliga skype- och mobillinjer och fick höra E berätta om hur han åkte tusentals mil på motorcykel från by till by i hela Gambia och Senegal och arbetade med den fantastiska organisationen Tostan, som genom ett treårigt program, lär kvinnorna i byarna allt om hygien, om hur de ska lära sig att fatta beslut i hemmet och lösa problem, och sist men inte minst om att man inte behöver könsstympa sin dotter. Efter tre år har byn, och även de tio närmast belägna grannbyarna, gått igenom programmet tillsammans och resultatet är helt fantastiskt. Ofta väljer byarna tillsammans att helt sluta med kvinnlig könsstympning.

Varför det är viktigt att utbilda tio byar samtidigt är för att man ska kunna gifta sig med någon från grannbyn utan att vara rädd för vad de ska tycka eller tänka. Om du vill stödja Tostan, eller bara läsa mer, kan du gå in på Tostan Sveriges hemsida.

Mitt i E:s halvårsperiod kom jag ner på besök en månad. De som känner oss har säkert hört tusentals historier om våra resor under den månaden. Om när chauffören körde på två får och sen fortsatte köra, eller om när jag inte fick gå ut ur bilen på grund av fel klädsel och därför inte kunde förhandla om en taxi på franska som skulle kunna köra oss vidare till nästa stad. Något som ni kanske inte har hört så mycket om är de trevliga stunderna då alla satte sig och åt tillsammans ur en och samma gryta, vissa med sked, andra med händerna. Det pratades. Det skrattades och det åts. Solen gassade, himlen var helt fantastiskt blå och maten smakade underbart. Favoriträtten under resan var Chicken Yassa, en kyckling som marinerats med en massa lök och citron och som sedan äts med ris. Vi har faktiskt inte ätit denna rätt sedan vi kom hem därifrån men då och då tänker jag tillbaka på denna fantastiska rätt och nu är det äntligen dags att återskapa den.

Chicken Yassa 

2 personer

2-3 kycklinglår

4 gula lökar, skivade

7-8 vitlöksklyftor, skivade

1 chili, skivad

1 msk dijonsenap

2 citroner, saften

2-4 msk soja

1 kanelstång

2 lagerblad

1 dl matolja

1-2 hönsbuljongtärning
1 msk stevia socker

Blanda allt utom buljongtärningarna och sockret i en påse och lägg in i kylen i sex timmar eller över natten. Plocka ut kycklingarna och grilla dem så de får fin färg. Sila av marinaden men spara vätskan. Stek lök, vitlök och chili tills det mjuknat och tagit färg. Häll därefter i vätskan och låt puttra i fem minuter. Lägg kycklingen i grytan och låt puttra i en halvtimme. Smaka av med soja, socker, salt och peppar för att få bra balans. Servera med bulgur.

Hannas gurksoppa

Varje år beger vi, sju tjejer som känt varandra sedan gymnasiet, oss ut på en liten resa. Den traditionen har hållits i sedan vi först lärde känna varandra fastän resorna brukar vara av det lite lugnare laget numera jämfört med den första resan till Ibiza. Numera är det mycket mer avancerat dessutom med sparande för längre resor vart femte år och skärgårdsresor varje år. Förra året var det Landsort som gällde och i år bar det av till Fejan. Flertalet resor har startat i panik då jag, tidsoptimisten, alltid tror mig ha gott om tid i början av resan. Detta byts snart ut mot panik när jag inser att jag kommer att missa anslutningen. Så även i år, då vi  missade båten med en minut. Å så vi skrattar när vi funderar ut hur tjejerna ska lyckas photoshoppa mina biljetter så vi inte missar flyget till Miami nästa år.

Den här dagen spenderades i alla fall ute på klipporna på ön, solandes, snickesnackandes och skrattandes.

 

Vi besökte även rökeriet på ön och fick med oss en fantastisk sik hem. Till lunch bjöd Hanna på en fantastisk gurksoppa. Siken smulade jag i soppan, men du kan även äta den som den är.

Gurksoppa

4 pers

2 stora gurkor

1 citron, saften 

1 röd chili

1 dl gräslök

1 dl dill

1 dl persilja

Hacka allt och lägg i en mixer. Mixa. Smaka av med salt och peppar. Häll i vatten om du tycker den blir för tjock. 

Krispiga zucchiniblommor

Min far har ett fantastiskt litet trädgårdsland bakom sitt radhus i Sumpan som alla grannar stirrar avundsjukt på när de går förbi. Där har han det mesta som går att odla och är någorlunda självförsörjande på grönsaker under sommarhalvåret.

 

En av grannarna går ofta förbi och försöker få pappa att lämna över alla de fina zucchiniblommorna till honom för att han ska kunna sälja dem i sin restaurang men min käre far vet exakt hur eftertraktade dessa fantastiska blommor är och äter dem hellre själv. Ibland råkar jag åka förbi vid rätt tillfälle och får då med mig en handfull blommor hem. Vilken lyx! En smak av Italien fast hemma!

Den här gången var blommorna inte så stora så vi bestämde oss för att inte fylla och fritera dem utan att steka upp dem med kryddor och servera dem som ett tillbehör till salsiccian som vi skulle grilla men tyckte sedan att det var för meckigt så den stektes istället. En riktig italiensk afton blev det. Salsiccian och zucchiniblommorna parades ihop med VÅRA EGENODLADE vaxbönor som kokades och sedan serverades med olivolja och flingsalt, samt en mozzarella som öppnades som en bakad potatis och som det sedan ringlades olivolja på, hackad grön chili och lite citronsaft. Mums!

 

Krispiga zucchiniblommor

 

så många zucchiniblommor som du kan få tag i, vi hade typ åtta

2 vitlöksklyftor, hackade 

3 sardellfiléer, hackade

1 msk persilja, hackad

olivolja

Värm upp oljan. Stek vitlöken, sardellerna och persilja länge länge. Vitlöken ska hinna mjukna och sen ändra färg, sardellerna ska vara helt smälta när det är klart. Lägg i blommorna och stek med i någon minut. Det är alltså inte blommorna som är krispiga utan vitlöken!

En riktig böna!

I år har jag för första gången försökt mig på att odla något. Jo ok, jag har försökt mig på odling tidigare men det har alltid slutat i pannkaka vilket gjort att jag de senaste åren förlitat mig mest på min myntaodling och ingenting annat. Men se detta år växer både mina spritärtor och vaxbönor! Spritärtorna står i en träbalja på tomten och för att ge dem stabilitet byggde jag min egen spalje av armeringsjärn. Så fint det blev! Spritärtor påminner mig om min barndom och mina somrar i Finland hos mormor. Vi åkte alltid ut på självplock med mina kusiner och när vi sedan kom hem igen till mormors fantastiska kök, som alltid doftade av nybakt bröd, kokade hon dem och vi åt och åt och åt.

Så, bästa receptet för spritärtor? Koka dem bara mjuka. En klick smör på. Och så salt. Och dra ut ärtorna ur skidan. Jag. Vill. Ha. Mer.

Parisare!

Jag kommer inte ihåg första gången jag träffade den man som skulle komma att bli min älskade farfar, men för inte så länge sedan berättade han för mig om hur vårt första möte hade varit.  Jag var åtta år och det var min första dag ute på Ljusterö tillsammans med min mor och hennes nye man. Jag skulle bli presenterad för dennes föräldrar. Farfar berättar jag var blyg och höll mig bakom mamma under hela mötet. Vi lämnade sedan dem för att gå tillbaka till vår stuga. Väl där hade jag vänt på klacken och sprungit tillbaka, rusat in i deras kök och frågat: Får jag kalla er för farmor och farfar? Och på den vägen var det. Jag fick snickarbyxor och egna verktyg så att jag kunde hjälpa farfar i snickarboden, även om jag kanske mest sinkade hans arbete då jag bad honom att avsluta mina projekt, bl.a den båt som jag själv inte orkade tälja klart. Flera somrar tillbringade vi tillsammans ute på landet han och jag, när föräldrarna och farmor jobbade. Jag väcktes varje morgon av hans blockflöjtsspelande, inte för att han hade någon förkärlek för blockflöjt utan för att han var en sån där farfar som gjorde allt i sin makt för att alltid busa med mig. Skor och stövlar stoppade han alltid klossar i så att man inte kunde få på sig skorna. Ofta låg det någon kloss eller kanske en flasköppnare i huvudkudden så att man slog i huvudet när man stupade i säng efter en lång dag av lek och stoj.

Vi har sedan dessa somrar alltid skrattat åt att det som serverades under dessa veckor alltid var parisare eftersom det var det enda som min farfar kunde laga. Inget fancy, bara smörstekt bröd, en hamburgare och ett stekt ägg. Men å så gott det var! Nu i efterhand tänker jag att vi omöjligt kan ha ätit parisare till lunch och middag varje dag. Min fina farmor hade säkerligen lämnat lådor med hennes goda mat i kylen och frysen för farfar att värma men den enda maten jag minns är dessa parisare. Det var bara några få veckor sedan som jag och farfar sist skrattade åt dessa minnen. Det var bara några få veckor sedan han och jag satt och pratade om hur jag och E skulle rusta upp huset som farfar byggt och som vi nu har som vårt sommarhus. Han kände ju till var varenda regel satt i huset och var alltid ett bra bollplank inför våra renoveringsprojekt.

Nu finns han inte mer. Jag kommer aldrig höra honom berätta om busen vi gjorde när jag var liten. Jag kommer aldrig att kämpa med att få upp presentpappret mer för att han har tejpat varenda liten del av pappret så att det inte gick att riva upp paketen. Men vilka fina minnen jag har av denne man som alltid löste korsord och åt kolor ur sin skål och som kunde bygga precis vad som helst med sina bara händer. När vi nu äter en variant på parisare går mina tankar tillbaka till honom.

Parisare

4 pers

500 g köttfärs

1 ägg

1 tsk fransk senap

salt, peppar

 

4 stekta ägg

 

1/4 vitkålshuvud, rivet

2 dl prästost

salt, peppar

cayennepeppar

Blanda alla ingredienser för hamburgarna och stek i grillpanna. Koka den rivna vitkålen och blanda med osten. Ha i lite cayennepeppar. Och så salt och peppar. Servera med stekt ägg.

Bräserad fänkål med ädelost

Plötsligt så står man där en dag, sjukt hungrig, inga planer för middag och känner hur blodsockret faller djupare och djupare. Du öppnar kylskåpet och plockar ut det du hittar: en halv kyckling, fänkål och ädelost. Vad kan göra på detta månne? Det visade sig att ädelost och fänkål funkar väldigt bra ihop faktiskt! En riktig kalasmiddag bidde det. Synd bara att det inte blev någonting över till lunchlådor...

Bräserad fänkål med ädelost

2-4 pers

 

2 fänkålshuvuden, med de gröna stjälkarna bortskurna.

1 dl vitt vin

1 dl grädde

50 g ädelost

smör

olivolja

peppar

 

Dela varje fänkålshuvud itu och därefter varje del i tre delar så du får fina klyftor. Hetta upp en stekpanna med smör och olivolja. Stek fänkålsklyftorna i pannan tills de får färg på båda snittytorna vilket tar ca 5 minuter på varje sida. Häll därefter på vinet och låt koka in långsamt medan fänkålen bräseras. Häll sedan på grädden och smula i osten. Låt koka ihop. Smaka av med peppar. Salt behövs troligtvis inte eftersom osten är rätt salt. Servera!

Falukorv och tomater bakade i ugn samt blomkålspuré

Dag två av stenhårddiet avklarad som även den gick i hungerns tecken, i alla fall till en början. Laxen från gårdagen visade sig inte vara fet nog vilket gav mig enorma hungerdippar. Denna gång satsade jag därför på lite fetare mat. Denna gång var det back to basics, en rätt jag faktiskt aldrig lagat men ätit tusentals gånger i min barndom. Inte någon favorit om jag får säga det själv, men det är mat, det är lagom fettigt och det är helt ok. Det vanliga receptet på ugnsbakad falukorv innehåller ju ketchup men det får vi inte äta så istället fick tomaterna ligga inne i en timme längre än korven så de blev så där fantastiskt söta och fina.

Falukorv och tomater bakade i ugn samt blomkålspuré

4 pers

 

1 falukorvsring

15 skivor prästost

dijonsenap

 

10 kvisttomater

olivolja

flingsalt

 

1 blomkål

3 dl riven prästost

0,5-1 dl grädde

riven muskot

salt, vitpeppar

Sätt ugnen på 130 grader. Lägg tomaterna i en ugnsform. Ringla på olivolja och flingsalt. Ställ in i ugnen i en timme. Efter en timme höjer du värmen till 230. Skär djupa skåror i korven. klicka på dijonsenap på ostskivorna och lägg in i skårorna. Ställ in falukorven med tomaterna i 30 minuter.

Koka blomkålen mjuk i lättsaltat vatten. Häll av vattnet, lägg i osten och purea alltsammans. Häll på grädden, salt, peppar och muskot.

Lax med tomat och tamarind

Första dagen av dieten avklarad. Till middag dag ett och till lunch dag två äter vi detta.

Rätten har jag har kategoriserat som persisk. Men när jag ringde min styvmor för att dubbelkolla receptet så var det inte alls på det här viset som hon brukar laga den. Till sist gick hon dock med på att jag lika gärna kunde använda tomat istället för granatäppeljuice som hon har i sin rätt. Så nej, det är inte samma rätt men tanken är densamma, nämligen att tamarind och lax är sjukt gott tillsammans. Personligen gillar jag syrligare lax eftersom den är så fet i smaken i sig självt. Om du inte provat min all time favourite ännu så gör det. Och när du sen har den där burken med tamarind hemma så kan du passa på att laga den här rätten också. Tamarind hittar du i alla affärer numera, ofta bland de thailändska varorna. Resten av ingredienserna har du i skafferiet. Nu är det ju #stenhårddiet som gäller den här veckan så vi går tillbaka till vår gamle favorit blomkålsriset som vi inte lagat på länge. Varför har vi inte gjort det förresten? Har vi blivit lata i bulgur- och quinoaträsket. Nej, nu blir det andra bullar! Fast ur mättnadssynpunkt får man nog ta en bit ost eller så efter middagen så att man klarar sig.

Lax med tomat och tamarind

4 pers

 

1 laxsida utan skinn i portionsstora bitar

 

5 tomater varav 4 hackade och 1 skivad

1 msk tamarind

1 gul lök, hackad

3 vitlöksklyftor, hackade

1 tsk curry

1 tsk gurkmeja

1 tsk chilipulver

1-2 dl vatten

salt, peppar

matolja

 

1,5 blomkål, riven

smör

salt

Sätt ugnen på 200 grader. Stek löken mjuk i oljan utan att den tar färg. ha i vitlöken och låt den steka med en stund utan att brännas. Blanda i curry, gurkmeja och chilipulver och låt steka med en stund. Lägg i tomaterna, tamarind och vattnet och låt koka ihop. Salta och peppra.
Lägg laxbitarna i en ugnsform och häll över tomatsåsen. Lägg de skivade tomaterna överst. Ställ in i ugnen i ca 15 minuter eller tills laxen är färdig.

Koka blomkålen i saltat vatten i ca 5 minuter. Sila bort vattnet och lägg i en rejäl klick smör.

Frukost!

Jaha dag två av #stenhårddiet, dvs GI fas ett och än går frukosten ner. Men som jag saknar avokadomackan! Igår höll jag mig bra på det jag hade ätit på morgonen, jag får hoppas att det gäller idag också. Senare på dagen går det sämre. Fram emot kvällen var jag så hungrig att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Nej, nu får det bli fetare mat ändå så att vi klarar oss igenom dessa tio dagar. Jag har funderat på variationer på frukosten eftersom jag inte gillar fil men om det håller mig bra mätt, även genom powerwalken vid 11 så ska jag nog ändå tvinga i mig detta. Här är en bild från gårdagens powerwalk. 6 kilometers promenerande i rask takt. Vid två parkbänkar är det stopp för att göra 12 dips. Över bron görs det utfallssteg från helvetet. Men bra blir det! Har nu vägt och mätt mig för att se om den här dieten gör någon skillnad. Den som lever får se...

Så här fin är i alla fall min frukost dessa dagar. En tallrik fil med en matsked krossade linfrön, två matskedar solrosfrön och så lite hallon. Och så en halv avokado, ett löskokt ägg och en kopp kaffe.

Kycklingben pocherade i masterstock med asiatisk sallad och ugnsrostad broccoli

Så börjar vi fas ett i GI-dieten, eller som vi kallar det #stenhårddiet. Jag har några rädslor inför den här fasen:

1. ingen alkohol. Hur ska detta gå? Det är sommar. Jag är sjukt bra på att dricka rosé. Varje helg är det kalas, så även den helgen som kommer.
2. att jag inte kommer att bli mätt. Jag blir väldigt sur om jag inte blir mätt. Jag är inte förtjust i LCHF-mat egentligen eftersom jag inte tycker att mat ska vara för fet.  Men det är ju fett som mättar. Eller bara väldans mycket mat. Och så får man ju inte glömma mellanmålen. Hur ska detta gå?

Här kommer i alla fall ett recept på den rätt vi åt igår kväll. Masterstock är en kinesisk buljong som vi har stående i frysen och som vi bara tinar när vi är sugna på asiatisk kyckling (man ska inte pochera olika kött i samma buljong). Om du inte har några burkar med denna fina buljong i din frys så tycker jag nog att det är dags att du fixar det. Salladen och broccolin blev jättebra till kycklingen! Rekommenderas varmt!

Kycklingben pocherade i masterstock med asiatisk sallad och ugnsrostad broccoli

4 pers

12 kycklingben

2 l masterstock

salladen

1 gurka, urgröpt och skivad

1 paket coctailtomater, delade

3 vitlöksklyftor

1 msk torkade räkor

1 msk salta jordnötter

1 röd chili, hackad

1/2 lime, i bitar

2-3 msk fisksås

2 lime, saften

1 tsk sucrin

1 msk sesamolja

broccolin

2 broccoli, i buketter

1 dl jordnötter

2 vitlöksklyftor, hackade

2 msk soja

1 msk sesamolja

2 msk matolja

Koka upp masterstock i en traktörpanna. Lägg i kycklingbenen och låt pocheras i 20 minuter. Stäng av värmen och låt kycklingen ligga i buljongen och svalna.

Lägg de torkade räkorna i blöt tills de mjuknat. Mortla vitlöken, jordnötterna och räkorna till en pasta. Ha i hälften av chilin och den halva limen i morteln och pressa ur juicen. Blanda alltihop med gurkan och tomaterna. Blanda fisksås, limesaft och sucrinet till en dressing och häll över salladen. Blanda runt. Avsluta med en matsked sesamolja.

För broccolin, sätt ugnen på 180°. Blanda alla ingredienser i en skål och häll över i ugnsform. Ugnsrosta i ca 30 minuter.

Stenhård diet från och med nu!

Hörrni, jag erkänner. Jag har slöat till mig under semester. Vin varje dag. En och annan färskpotatis. Bröd. Men nu blir det andra bullar. Jag tänker starta en stenhård GI-diet och vill att alla ska hänga på! Några har redan hoppat på, både frivilligt (K + S) och ofrivilligt (E förstås). Om tio dagar ska mitt gudbarn döpas och då vill jag kunna skåla för henne och partaja med hennes föräldrar, så fas 1 av GI-dieten slutar då. Alltså idag går vi hem och köper det vi behöver för att sätta igång.

I tio dagar ska vi alltså undvika följande ingredienser:

- socker
- bröd
- pasta
- gryn
- rotfrukter (ink potatis)
- ris
- alkohol
- flingor
- frukt

Kom igen, vi klarar det! Det är bara tio dagar! Även om min älskade avokadomacka förvsinner så ska jag sjuttsingen klara detta. Till en början, tills jag kommit på andra förslag, kommer min frukost att bestå av:

- 1 löskokt ägg
- 1 halv avokado med olivolja, salt och peppar (kan inte ge upp den helt)
- 1 skål med filmjölk med hallon, krossade linfrön och solroskärnor
- kaffe med mjölk

Jag bör ju klara detta, eller hur!? Även om jag tycker att filmjölk är bland det tråkigaste som finns. Men jag behöver er hjälp. Ni måste peppa och hänga med. Berätta på facebooksidan vad ni äter, fota och lägg upp.

Sist men inte minst, nu kör vi igång med träningen! Någon sorts träning varje dag. Jag kommer köra en timmes promenad före lunchen varje dag. Vi gjorde det idag, jag och K, ett varv runt Djurgårdsbrunnsviken med utfallssteg när vi gick över bron och två stopp för att göra 12 st dips vid varje stopp mot en parkbänk. 

Två stycken mellanmål ska tas med till jobbet varje dag. Det kan vara kesella, kokt ägg, markill i tomatsås, avokado, keso, you name it. Något litet som man få i sig under dagen.

Middagstips läggs upp på facebooksidan. Lunchen blir resterna från middagen.

Nu kör vi!

Peppercorn burger // California burger

Häromdagen bestämde vi oss för att göra våra favoriter från Texas Longhorn. Min är den fantastiska Peppercorn burger medan E och lillasystern gillar California burgers. Grundreceptet är detsamma som för jalapeno burgern. Man kan säga att vi var väldigt nöjda med resultatet! Här ser vi systern som hugger in i sin burgare.

Burgarna

3 pers (2 burgare var)

 

600 g nötfärs

1 vitlöksklyfta, riven

1 tsk fransk senap

1 ägg

salt, peppar

matolja

6 st Fazer Aktiv råg
sallad
rödlök
tomat  

 

California burger

2 dl alfalfagroddar

 

1 avokado

0,5 lime (saften)

0,5 vitlöksklyfta, pressad

salt, peppar

 

Peppercorn burger

0,5 dl majonnäs

1 dl gräddfil

1 dl prästost, riven

2 msk svartpepparkorn, mortlade

0,5 tsk salt

 

 

Blomkålsknyten

Här kommer det ultimata blomkålsknytet. Det behöver ingen närmare presentation, ni vet ju vid det här laget redan att vi ofta äter blomkålsknyten till grillat. Vanligtvis är det bara smör, vitlök, salt och peppar. Men håll i er nu. Med detta knyte dör jag en smula. Njut. Nu.

Blomkålsknyte

2 pers

0,5 blomkål i små buketter

1 röd chili, hackad

1 kvist rosmarin

2 skivor citron

1 dl parmesan

1 vitlöksklyfta, pressad

salt, peppar

olivolja

Piece of cake. Bara blanda allt på folie och gör ett knyte av det hele. Eller ja, ett knyte per person. Klart.

Sommar!

Jaha, då var semestern över för den här gången. Visst, vi har en vecka i augusti också men två veckor av total ledighet, knappt ens några inlägg på bloggen, är nu över. Kvar finns minnena, och en och annan måltid som slog oss med häpnad. Visst, det fanns också de där totalt misslyckade middagarna, bland annat min porchetta som i och för sig smakade bra och köttet var så där så det bara smälte i munnen, men svålen var stenhård. Min semesterskalle ville heller inte komma på några riktigt bra tillbehör så den middagen vill jag inte minnas mer. Tyvärr var det semesterns sista, den där som man ville skulle vara den ultimata middagen. Men icke. Nåja, man kan inte lyckas jämt. Men vilka veckor!

En enda regnig dag på hela semestern, och även den var uppskattad. Särskilt eftersom vi dagen innan hade plockat fram det gamla nintendot och börjat spela Super Mario Bros 3 igen. Tre systrar i åldrarna 33, 23 och 12 satt som fastklistrade framför skärmen i dagar. Hörde på nyheterna imorse att Nintento fyller 30 år i år förresten...

I övrigt har sommaren spenderats i hängmattan. Den hängmatta som vi inte kunnat använda de senaste åren eftersom vi alltid prickat in de regnigaste veckorna på sommaren att ta vår semester på. Men i år bodde E i den, under ett parasoll och med en bra bok i handen. Här tillsammans med hans ständige vapendragare E.

Som vanligt blandas det stilla livet på landet med besök av vänner och familj. Här är en bild på lillasyster och guddotter som hälsade på samtidigt!

Och så självfallet en och annan båttur!

 

 

 Ok Sara, fokus nu. Bara fyra veckor kvar till nästa semestervecka...

Citron- och basilikapesto

-->

Egen pesto eller burkpesto. Inget snack om saken. Det är en sådan skillnad att jag har svårt att förstå att pesto på burk fortfarande existerar. Det går fort att göra egen pesto dessutom. Man kan göra store mängder, fylla på med olivolja och förvara länge i kylen. Skulle man råka ha en burk färdiggjord i kylen så kan man alltid krydda till smaken lite för att få bort den där bismaken som annars kommer med och exempelvis göra min kycklingsallad. Min mor gav inte upp förrän jag hade skördat två liter basilikablad från växthuset. Roligt att vissa saker inte alls har fungerat att odla medan annat växer som ogräs (basilikan). Potatisen var inte mer än blast häromdagen när E drog upp ett par. Tur för oss då att vi inte äter potatis ;-) Nåja, med så mycket basilika satte jag igång och gjorde pesto. För den som inte har ett växthus fyllt med basilika så kan två krukor vara lagom för en stor dos som räcker för 6 personer. Det räckte i alla fall till oss för en middag, till en pastalunch (fullkorn!) dagen efter och vi har ännu kvar i kylen. Vi åt peston istället för sås tillsammans med marinerad fläskkarré och blomkålsknyten. Funkar jättebra. Den här peston har en massa citronskal i för att ge den lite mer sting. Gott!

Citron- och basilikapesto

6 pers

2 krukor basilika

1 påse pinjenötter (ca 50g)

1 vitlöksklyfta

1 dl parmesan, finriven

4-5 citroner, skalet finrivet

olivolja

salt

peppar

Rosta pinjenötterna i en torr panna. Mortla vitlöken tillsammans med salt till en massa. Ta ut vitlöken och mortla pinjenötterna. Ta upp dem, och mortla basilikabladen. Blanda sammans alla ingredienser, smaka av. 

Stekt abborre med timjan- och vinbrässerad morot och lök

Häromdagen var vi ute på en tur med bilen ute på ön tillsammans med några vänner som hade kommit över för att hälsa på. Vi åkte en sväng till Linanäs för att äta och hittade på sjömacken nyfångad abborre för 80 spänn kilot. Vilken lycka! Och att priset dessutom var landet-priser och inte Stockholmspriser gjorde ju saken ännu bättre. Och färskare fisk får man leta efter. Till abborrarna serveras fantastiska grönsaker som har brässerats i massor med smör och massor med vin. Hur mycket gott kan man inte laga så länge man har dessa två ingredienser?

Stekt abborre med timjan-  och vinbrässerad morot och lök

2 pers

4 abborfiléer

smör

salt, peppar

grönsakerna

2 morötter, skalade och skurna i bitar

4 färska lökar

smör

olja

0,5 dl vitt vin

smör

salt

timjan

Salt och peppra fileerna och stek dem sedan i smör i någon minut på varje sida.

Ha i en matsked smör och en matsked olja i en panna. När smöret är färdigt har du grönsakerna och låter dem steka på rätt länge så de får färg. Häll därefter i vinet, lägg på locket och låt puttra tills grönsakerna blivit mjuka. Om vinet försvinner för fort kan du hälla på lite vatten som får puttra in. Lägg i en klick smör. Det du letar efter är en halvtjock konsistens på såsen. Känn med provsticka i grönsakerna när de är klara. Smaka av med salt och peppar. Ha i några timjansblad mot slutet. 

Paella

Att somna i paellan. Det är säkert ett uttryck ni aldrig hört förut. Och det ska ni vara glada för. För det är ingen trevlig syn, ska jag säga. Jag kan med 100% säkerhet säga att det var jag som myntade det begreppet och jag är inte särskilt stolt över det. Men det hör till begreppet “att somna i paellan” att det den dagen både var en av mina bästa och en av mina sämsta dagar. Till saken hör att jag och min käraste vän C på den tiden bodde i Spanien. Vi var unga och festade dag som natt. Har man någonsin bott i Spanien så vet man att middagen serveras vid elva, så när man väl är klar så är klockan ungefär två på natten. Då går man alltså ut och partajar fram till någonstans mellan sex och tio på morgonen, beroende på om man går vidare till en efterfest eller ej. Kvällen i fråga gick vi inte vidare på efterfest, men det hjälpte inte. Vi kom hem vid sextiden och jag väcks av C och våra två spanska rumskamrater vid tolvtiden följande morgon. Jag är sen, säger de. Alla sitter i bilen och väntar, säger de. Jo, det var ju bestämt sedan länge att vi alla skulle åka till Carcabuey, denna lilla by i Cordoba där en av rumskamraternas familj bodde. Oj, va dåligt jag mådde. Familjen tog emot oss med öppna armar och serverade en sån där tapasbuffé som du bara får när du känner spanjorer. Det är inga små tallrikar som Olé Olé eller en annan tapasbar i Stockholm, utan snarare stora uppläggningfat med jamón Serrano, olika grillade köttdelar, ost, grillade räkor, pimentos de padrón, friterade fiskar, ja jisses man kan ju inte säga att någon gick hungrig från den måltiden. Eller, trodde ni att den var slut? Ja, det trodde i alla fall den otroligt trötta Sara som satt vid lunchbordet och hade ätit gott i flera timmar. Efter tröttkoman kommer i alla fall den OTROLIGA tröttkoman. Och vad kom tillsammas med den? Jo, den enorma paellan som familjen hade lagat. Den ångest som infann sig var minst sagt outhärdlig. Jag var jättetrött, kunde knappt hålla ögonen öppna och här serveras den finaste paellan jag sett. Ja, jag vill inte gå in på hur det hela slutande men ni kan säkert gissa från uttrycket som myntades denna dag. Siesta var ett välkommet inslag den dagen kan jag ju säga, jag sov och sov, tills det var dags att ge sig ut i pueblon för att äta tapas IGEN. Man kan inte annat än älska detta spanska liv som är så fullt av liv och god mat så till den grad att vi svenskar inte alltid hänger med. 

Här kommer i alla fall receptet på den paella som vi åt den dagen, tillägnad mina kära rumskamrat Desirée som fick stå ut med att jag inte var den bästa gästen denna dag. Hon fortsatte i alla fall att tycka om mig och vi har kontakt än idag. Denna gång är paella gjord på matvete för att sänka gi-graden men du kan självklart göra den på ris. Vad du har i den är helt upp till dig, jag hade en chorizo som jag köpt med mig från Hötorgshallen och fyllde därefter på med kycklinglårfilé och frysta räkor  som jag hittade på mitt Tempo här ute på Ljusterö, men ta det som du hittar! Viktigast är att du fyller paellan med olika sorters gott. Ju mer desto bättre.

Paella

2-3 pers

1 msk olivolja

1 gul lök, hackad

1-2 vitlöksklyftor, hackade

1 färsk chorizo, skivad

2 kycklinglårfiléer, i bitar

250g frysta räkor, oskalade
1 dl frysta ärtor

1 msk tomatpuré

0,25 g saffran

0,5 tsk gurkmeja

1 tsk paprikapulver, helst pimentón de la vera

1 kycklingbuljongtärning

2,5 dl matvete

4 dl kokande vatten

1 citron

Fräs löken mjuk i oljan. Ha i vitlöken och stek på en stund till. Ha i kycklingen och chorizon och stek dem tills de fått färg. Ha i tomatpurén, saffranet, gurkmejan och paprikapulvret. Smula i buljongtärningen. Hit fram kan du förbereda om du vill servera paellan senare. När du sedan ska tillaga paellan, häller du i det kokande vattnet och när du ser att allt kokar, häller du i matveten och ärtorna. Låt puttra på spisen i 15 minuter. Servera med citronklyftor. Que aproveche!

Aubergine- och mozzarellahögar med tomatsås och gremolata

Tre dagar kvar till semestern. Som jag längtar! Det är nog det enda jag går och funderar på just nu. Jag passade på att köpa en kaffemaskin till landet så att vi äntligen kan njuta av gott kaffe även där. Det är roligt hur man ibland inte tänker längre än näsan faktiskt. Hur många år har vi inte suttit där ute och sagt att ja, vi dricker väl te här ute eftersom kaffet inte är så spännande och pratar om det med andra som att vi alltid haft denna tradition av att dricka te på landet. Det kanske inte låter konstigt för en annan, men den som känner mig och E vet att vi inte är några tedrickare för fem öre och ska det vara te så ska det vara en proper cuppa english, inget fruktte eller grönt eller rött eller blått eller vad det nu är för färger på teerna numera. Nåja, nu är det i alla fall slut med den saken, inget mer tedrickande. Finkaffet har kommit till Ljusterö och det kan jag tacka min mor för som var den som först köpte en apparat förrförra veckan. Tack mamma för tipset!

Receptet som det bjuds på är en gammal favorit som jag hittade i min kokbok som jag skriver upp recept jag gillar i. Det är en perfekt vegetarisk rätt att bjuda på till fest. Eller till vardags som idag. Låt tomatsåsen koka en stund, den klara sig galant där på spisen medan du grillar auberginerna. Viktigt är att salta aubergineskivorna en stund innan. Det gjorde inte jag av någon anledning och resultatet blev att högarna simmade i auberginevatten första halvan av tiden i ugnen.

Aubergine - och mozzarellahögar med tomatsås och gremolata

4 pers

3 auberginer, i 1 cm tjocka skivor

4 paket mozzarella

1 kruka persilja

1 vitlöksklyfta

1 citron, skalet enbart

1 burk körsbärstomater

2 scharlottenlökar, skivade

1 vitlöksklyfta, hackad

1 torkad peperoncino

olivolja

1 msk balsamvinäger

0,5 tsk socker

15 blad basilika, rivna

Svetta löken i oljan. Ha i vitlöken och smula i peperoncinon. Låt steka en stund alltsammans. Ha i en burk med tomater. Fyll därefter burken till hälften med vatten och häll i pannan. Häll i balsamvinägern och sockret och låt puttra under tiden du lagar allt annat.

Salta aubergineskivorna på båda sidor och låt stå i en halvtimme. Torka av dem och grilla dem i varm grillpanna. Skiva osten tunt. MIxa persilja, vitlök och citronskalet i en mixer.

Olja en ugnsform. Lägg upp högarna i formen, först en aubergineskiva, salt, peppar, mozzarella, gremolata, aubergine, ja ni fattar. Avsluta med en aubergineskiva. In i ugnen på 180° i 30 minuter.

Vid det här laget bör tomatsåsen vara perfekt. Salta och peppra. Om det ser lite torr ut, häll i lite vatten. Purea såsen med stavmixer och häll tillbaka i pannan. Lägg i basilikabladen.

Servera genom att lägga en klick tomatsås på tallriken, sen en auberginehög, sen lite tomatsås, lite gremolata, lite olivolja och en basilikakvist.

Blomkålstortilla med champinjoner och jamón serrano

Ni som följer mig på Facebook märkte säkert av min chock igår. Skulle få en kurs i vattning av innergårdarnas blommor inför grannarnas semester när jag stöter på stora breda blad och vissnade blommor med små gröna bär. Jisses tänker jag när jag smakar på bladet och känner en svag löksmak. Jag har alltså ramslök i slänten på min bakgård här i stan. Kanske inte lika mycket som bloggaren ramslöksfrossa, men tillräckligt för att slippa gå till Cajsa Warg för några enstaka blad till en hollandaise i framtiden. Jag måste ju ändå skratta åt mig själv och åt det faktum att jag av Ramslöksfrossa får hemskickat en planta som länge var planterad på bakgården, bara någon meter från den lilla dungen av ramslök som jag idag hittade. Men vem hade trott att det skulle växa ramslök i Birkastan?

Vill du följa mitt matliv utöver att bara få recept, eller vill du få FB-uppdateringar om när ett nytt inlägg har publicerats, då ska du gilla min GI-licious-facebooksida här bredvid. Målet är att vara mer aktiv på Facebooksidan än bloggen så att bloggen blir mer renodlad med bara recept.

Ja ja, det blev en lite sen middag efter allt detta, men gott ändå. Snabb mat. Enkel mat. God mat. Inga konstigheter. En spansk tortilla gjord på blomkål istället för potatis och så lite snabbt stekt skinka och champinjoner till. Och så en enkel sallad på mâchesallad och vårlök.

Blomkålstortilla med champinjoner och jamón serrano

4 pers

1 liten blomkål, i små små buketter

1 gul lök, skivad

1 vitlöksklyfta, skivad

olja

salt, peppar

2 nävar champinjoner

4 skivor jamon serrano

1 vitlöksklyfta

olja

salt, peppar

Koka blomkålsbuketterna i 2 minuter. Stek under tiden löken i oljan tills den mjuknar. Tillsätt vitlöken och stek vidare. Häll av vattnet från blomkålen och lägg i lökblandningen. Vispa upp 8 ägg i en skål tillsammans med salt och peppar. Häll äggen över blomkålen. Låt steka på mellanvärme tills äggen stelnat. 

I en annan stekpanna värmer du lite olja och steker vitlöken mjuk. Ha i champinjoner och skinka och stek tills de fått färg.

Här ser vi en bild på maten och på den linslus som varje kväll försöker komma med på bilderna. Denna gång lyckades han!

Jalapeño poppers

Ok jag erkänner, jag har fastnat i tex mex-svängen precis som aaaaaaaalla andra i det här avlånga landet. Jag är inte sugen på porchetta över huvud taget, det är ju faktiskt skamligt. Jag ska nog se till att laga en fin fläsksida nu när semestern börjar nästa vecka. Har inga idéer på nya rätter just nu så om ni kommer på några ingredienser jag ska använda och laga till nåt med, så hojta till! Jag kommer bara ligga på landet slappa så jag har hur mycket tid som helst på mig för att laga mat. Jo förresten, jag ska ju laga gnocchi av ricotta någon dag, får se hur det går. Såg att de lagade det på Masterchef Australia säsong tre häromdagen (ja, jag har fastnat igen) så jag måste också prova. Häromdagen tog jag i alla fall ut lite kycklingben (varför har de bytt namn, de hetter ju kycklingklubba förut men nu är kycklingklubba det som tidigare kallades kycklinglår, eller har jag fel? nåja, det som i alla fall på engelska heter chicken drumsticks) och kunde inte komma på vad jag skulle laga av dessa. Det blev därför buffalo drumsticks eller vad man nu ska kalla dem. Till dem, en ädelostdipp som sig bör, en sallad, rotfruktschips och så jalapeño poppers. Dessa är inspirerade av allas vår kära Pioneer Woman vars blogg jag läst i år och dar. En riktig inspirationskälla till allt som är gott och onyttigt och amerikanskt. Lite starka, härligt ostiga och så lite rökig smak från bacon. Funkar till allt eller till ingenting. Oj så enkelt. Behöver jag lägga upp receptet verkligen? Ok, här kommer det.

Jalapeño poppers

16 st

8 jalapeños

1 boursinost

1 paket bacon

16 tandpetare

Sätt ugnen på 230°. Dela på chilifrukterna. Gröp ur fröna och det vita som är sjukt starkt. Fyll halvorna med ost. Dela baconet på mitten. Linda varje chilihalva med en baconbit och stick en tandpetare igenom det hela.  In i ugnen i 25 minuter. Gott.

Blomkåls- och parmesanråraka med crème fraîche och stenbitsrom

Ok försök att föreställa er detta: Sommarstället. Strålande sol. En vän kommer förbi. Vännen har planerat hela middagen. Allt du behöver göra är att äta. Och dricka. Och skratta. Inte behöver du blogga heller. För det gör hon. Livet leker.

 

Blomkåls- och parmesanråraka med crème fraîche och stenbitsrom

(2 pers)

 

3 dl riven bomkål (ca 1/2 blomkålshuvud)

1,5 dl grovriven parmesan

smör att steka i

salt och nymalen peppar

 Till servering

 

80 g stenbitsrom

0,75 dl crème fraîche 34%

2 msk grovhackad blast av vårlök (gräslök går också bra)

salt och nymalen peppar

Till förrätt gjorde jag en råraka på blomkål och parmesan. Jag rev blomkålen och blandade den med grovt riven parmesan. Eftersom jag inte hade stärkelsen av potatis tog jag ett ägg i smeten. Jag stekte rårakorna dagen innan, så att vi kunde sitta i solen istället för att stå i köket när vi väl sågs. Det tar ju lite tid om man vill få dem krispiga och goda. Det var alla förberedelser.

 Väl på plats stekte jag rårakorna snabbt i en het stekpanna med lite smör, så att de skulle återfå sin krispighet. Det räckte med någon minut på varje sida. Sen serverade jag dem med en klick crème fraîche, rikligt med löjrom och finhackad blast av vårlök.

Hälsningar,
S

 

Grillad lammentrecote på en bädd av romansallad, smörslungad haricot verts och chevre

Ok försök att föreställa er detta: Sommarstället. Strålande sol. En vän kommer förbi. Vännen har planerat hela middagen. Allt du behöver göra är att äta. Och dricka. Och skratta. Inte behöver du blogga heller. För det gör hon. Livet leker.

Vad gör man när man blir bjuden till en GI-gourmand- och gourmet och erbjuder sig att stå för middagen? Äter själv inte GI och var först lite stressad över om jag skulle komma på några bra rätter. När jag väl skulle komponera menyn upptäckte jag att det mesta gick att anpassa till GI med rätt enkla medel. 

Ofta har jag en idé om vad jag ska laga innan, men låter råvarorna i butiken avgöra. Som tur var är min kvartersbutik välsorterad, vilket man inte är bortskämd med när man bor i innerstan. Såg en fint melerad lammentrecote i charken och kände att den skulle bli perfekt att grillas i hel bit.

 

Grillad lammentrecote på en bädd av romansallad, smörslungad haricot verts och chevre

(2 pers)

 

350 g lammentrecote, hel bit (jag tog 600 g, ju större bit desto lättare att få saftigt på grillen. Spara hellre det som blir över.)

150 g haricots verts

1 msk smör   

200 g chevre

½ huvud romansallad

salt och nymalen peppar

 

Skysås

1,5 msk kalvfond (koncentrerad)

1 dl vatten

2 msk lagrad balsamvinäger (tillsätt 1 krm socker om du använder vanlig balsamvinäger)

2 msk hackad scharlottenlök

½ msk torkad rosmarin

smör att steka i

salt och nymalen peppar

 

Marinaden

0,75 dl olivolja

1,5 msk lagrad balsamvinäger (tillsätt 1 krm socker om du använder vanlig balsamvinäger)

0,25 dl vatten

½ tsk citronsaft

½ tsk svart soja

1 msk torkad rosmarin

salt och nymalen peppar

 

Kvällen innan kokade jag en skysås. Som vanligt vill jag att det ska gå snabbt. Jag började med att finhacka en scharlottenlök, som jag stekte tills den blev genomskinlig i smör och olivolja. Jag hade inget rödvin hemma, så jag använde kalvfond som bas. Sen tillsatte jag en fin lagrad balsamvinäger och lät allt koka upp och reducera i dryga timmen, medan jag gjorde annat. En lagrad balsamvinäger är trögflytande och har en kraftig sötma, till skillnad från en vanlig balsamvinäger. Sen får man smaka av och justera med lite extra kalvfond eller balsamvinäger om det behövs. Självklart avrundas såsen med lite salt och nymald peppar.

Jag marinerade köttet på morgonen, så att det skulle hinna marineras i cirka 4 h. Det brukar räcka gott och väl. Marinaden gjorde jag på olivolja, en lagrad balsamvinäger (har en extra sötma), lite pressad citron, salt och nymald svartpeppar. Tog även en skvätt svart soja, för att öka sältan. Sen tog jag rikligt av min torkade rosmarin, som jag tycker passar så bra till just lamm.

 När vi la lammsteken på grillen kokade jag upp vatten till haricot vertsen och lät den koka med lite salt i cirka fem minuter. Därefter hällde jag av vattnet och vände i en stor klick smör och saltade och pepprade. Samtidigt värmde jag upp skysåsen, som jag först spädde ut med lite vatten.

 Lammet fick först grillas så att hela ytan fick en fin yta. Sen la vi lammet i aluminiumfolie och lät den ligga på grillen i runt 10 minuter. När vi tog av steken från grillen fick den vila lite i folien innan vi skar upp den i skivor.

 Vi la upp romansallad, den smörslungade haricot vertsen och rejält med rumsvarm chevre på ett stort uppläggningsfat. Överst la vi skivorna av det nygrillade lammet och ringlade sen över den goda skysåsen. Gott!

 

Hälsningar,

S