måndag 27 augusti 2012

Frukost!

Jag måste erkänna att frukost aldrig varit min grej. Jag har aldrig sett förtjusningen i att sitta länge vid frukostbordet. Men min nya GI-frukost är så god att jag ser fram emot den när jag vaknar!
Den består helt enkelt av ett löskokt ägg och två skivor finncrisp med skivad avokado, en god olivolja ringlad över och så salt och nymalen peppar. Till detta en god latte gjord på nymalda kaffebönor köpta i Kenya eller Colombia under en av E:s många resor till dessa länder. 

Ha en toppendag!

Spenat- och broccolisoppa med getostkräm

En stapelvara i vårt GI-hem numera är den fantastiska broccolin! Vad mycket man kan använda den till! Och så god! Idag får den åka med i en soppa, och eftersom jag bara hade en broccoli drygar jag ut soppan med fryst spenat. Det här receptet hittade jag en gång på Taffel (å denna fantastiska matsajt) och brukar göra den lite då och då.
 
Spenat- och broccolisoppa
4 pers
 
1 broccolistånd (250 g)
300 g fryst hackad spenat
1 gul lök
smör
1 tsk fänkålsfrön
2 msk vermouth
1 lagerblad
2 vitlöksklyftor
1 dl getost
1 dl grädde
citron
salt, peppar

Man börjar med att steka en lök tillsammans med lite fänkålsfrön i lite smör. Därefter häller man på vermouth som får puttra in. Efter det är det som en helt vanlig grönsakssoppa - buljongen (jag gillar hönsbuljong bäst), grönsakerna, lagerblad, salt och peppar. Lägg i några vitlöksklyftor också som får koka med i soppan tills de är mjuka. I receptet på Taffel ingår även Maizena, men det använder så klart inte jag. Istället pureade jag soppan eftersom det var så stora bitar broccoli. Precis på slutet klickar man i lite smör.

I min frys finns det alltid getost! Det blir ofta så att jag köper stora rullar och sen fryser jag in den bit som blir över. Getost är ju annars rätt kladdigt att jobba med men ligger den i frysen kan man alltid ta ut och riva med rivjärn över rätten som man vill förgylla med ost. Denna gång river jag ner ca en deciliter med getost i vispgrädde och pressar i de kokta vitlöksklyftorna. Klicka i getostkrämen i soppan. Och pressa över lite citron. Oj oj vad gott det blir! Förhoppningsvis blir det en matlåda av detta!

Pasta all'amatriciana

Dagens lunch blir rester från gårdagens lunch - vilken lyx! Personligen är jag väldigt mycket emot microvågsugnar och jag tycker att det är värt mödan att steka upp rester i olivolja.

Min favoritpastarätt i hela världen är pasta carbonara. Tyvärr tycker jag inte att den blir god när man använder fullkornspasta. Ett bra substitut tycker jag då är pasta all'amatriciana. Börja med att steka pancetta i lite olivlja. När pancettan blivit krispig, häll på ett lite vin. Låt vinet koka in ordentligt, du vill inte att hela rätten ska smaka vin. Därefter lägger du upp baconet på en tallrik. I med ny skvätt olja i pannan. Börja med att steka en gul lök. När löken har mjuknat något lägger du i en hackad vitlöksklyfta och en peperoncino. Vitlöken ska inte ta färg. Ta ut tomaterna ur en burk med tomater, jag gillar körsbärstomater på burk helt enkelt för att jag tycker att de har mer smak. Lägg i tomaterna i lökblandningen och låt allt koka ihop. Lägg till sist tillbaka baconet.

Samtidigt kokar du upp vatten i en kastrull tillsammans med en skvätt olivolja och salt. Koka pastan en minut mindre än vad som står på paketet. Häll av vattnet och blanda ner pastan i tomatsåsen. Strö över nyriven parmesan (eller egentligen pecorino eftersom rätten kommer från Lazio, men nu hade jag inte det hemma) och lite nymalen peppar. Buon appetito!

söndag 26 augusti 2012

Porchetta sarda - eller?

Första inlägget på bloggen blir en hommage till den fantastiska porchettan som vi njöt av på vår resa till Sardinien i somras. Jag åt den nästan varje dag när vi var där och har ända sedan dess drömt om att tillaga denna fantastiska rätt. Där tillagar man den över öppen eld och använder sig av en hel gris. Men, bor man i lägenhet och inte har tillgång till en liten grisbebis får man ta det som erbjuds - rimmat fläsklägg.

Så, in i ugnen på 150°C i ca två timmar med lite rosmarin, vitlök och olivolja.

Before pic  



När jag hade börjat göra i ordning middagen, ringde våra bästa vänner och bjöd över oss på middag. Eftersom middagen redan var planerad tyckte vi att det var bättre om de kom över till oss. Ett paket fläsklägg skulle knappt räcka med de grönsaker jag hade planerat till fyra personer. Så det fick bli en melanzane alla parmigiana som extra tillbehör.

Jag blir alltid orolig för att maten inte ska räcka till. Underbart är det då att det är krabbsäsong, så för en liten peng blev det en fantastisk förrätt åt var och en med en halv krabba. Till det serverades det en egengjord aioli. Pressa en halv citron i en bunke och två vitlöksklyftor. Lägg i tre äggulor (obs måste vara rumstempererade annars blir majonnäsen rinnig) och vispa ihop allt. Häll i olja (inte olivolja) lite i taget samtidigt som du vispar. Jag hade i saffran på slutet men i efterhand så tror jag nog att den borde gått i tillsammans med citronen... Salt och peppar på det så blir det supersmarrigt!


Melanzanen gjordes genom att steka en gul lök i olivolja och därefter lägga i en stor vitlöksklyfta, en peperoncino, oregano och timjan. Innan någonting tagit färg hällde jag i en burk plommontomater och tomatsåsen som var kvar efter att jag snott körsbärstomaterna ur en burk till pasta all'amatriciana till lunch (fullkornspasta så klart!). Lite socker, salt och så var det klart! Jag använder mig av grillpannan för att mjuka upp centimetertjocka aubergineskivor. Därefter lägger jag upp det som en lasagne: först lite tomatsås, sen auberginer, därefter tomatsås, peppar, parmesan, auberginer, tomatsås, peppar, parmesan, ja tills formen är full. Avsluta med parmesan på toppen. Ugnsformen skulle egentligen in på 190°C i en halvtimme men min fick följa med porchettan på 150°.


Som liten contorni blev det pak choi och romansallad som stektes i olivolja med lite vitlök tills mjuka (börja med stjälkarna, de tar längst tid). Lite citron, salt och peppar på det och så är det klart! Middagen blev toppen! Mums!  Vad gäller porchettan blev den inte lika krispig som jag hade hoppats med  köttet var underbart saftigt och gott. Nästa gång kommer jag nog dra på värmen lite i slutändan så det blir krispigare. E valde att servera en flaska av sitt födelsedagsvin, en Bourgogne från 2007 som smakade toppen till. Underbart att hösten är här och att man kan börja ha mysiga söndagsmiddagar med fina vänner igen, som jag längtat! Tyvärr blev det ingenting kvar till lunchlåda, nåja, så kan det gå...