Ugnsbakad fläsksida med bönpuré och minisparris

Jakten på den perfekta sardiska porchettan fortsätter denna söndag. Sist gjordes min variant av porchetta sarda på fläsklägg, denna gång görs den helt enkelt på rimmat sidfläsk. I engelska matlagningsprogram använder de ofta sig av något som heter pork belly. Här hemma är det inte lika vanligt att använda sig av den styckningsdelen, troligtvis på grund av att den innehåller så mycket fett, men gott är det! Jag köpte ett äpple som jag hade tänkt ha med på något sätt men sen hittade jag en skvätt dessertvin i kylen och tänkte att det fick ge sötma till rätten i stället. Jag köpte ett kilo sidfläsk med skinnet kvar. Skinnet skårades i ett rutmönster och pepprades innan det fick åka in i ugnen på 220°C i en halvtimme tills skinnet har krispat till sig. Därefter sänkte jag värmen och lät den bakas i 170°C i en halvtimme till. Sedan hällde jag i dessertvinet i pannan och lät det koka in i ca en halvtimme. Efter detta tog jag ut fläsksidan, lyfte den ur ugnsformen och lade i en massa olika grönsaker: palsternacka, morot, rödlök, selleri och en massa vitlöksklyftor och lite färsk timjan. Blanda runt det i fettet som ligger i pannan och lägg sedan fläsksidan överst och så in i ugnen igen i en timme till. När det återstod tjugo minuter hällde jag i några deciliter vatten i formen.

Ta ut formen och ställ undan köttet (obs skinnsidan uppåt) och lägg en handduk över det. Häll resten av innehållet i formen ner i en kastrull genom en sil.  Ta bort det överflödiga fettet. Koka ihop tills knappt en halv deciliter är kvar. Precis på slutet har du i en klick smör.

Under tiden som köttet är i ugnen puréar jag tre burkar med stora vita bönor. Plocka upp en eller två av vitlöksklyftorna som rostats i ugnen med fläsket och pressa ut dem i purén. Ha i en skvätt citron. I en kastrull värmer jag lite spenat i smör. Blanda i spenaten och en hackad vårlök i purén. Det kan verka lite torrt. Jag hittade en halv burk färskost i kylen efter strömmingen i veckan så jag hade i den. Salta och peppra.

Minisparrisen steker jag i lite olivolja i max någon minut. Man kan också koka den så klart men jag hade inga fler kastruller.

Skär köttet i kvadratiska bitar så ser det finare ut på tallriken! Det här blev så ofantligt gott och skinnet blev så där härligt krispigt och köttet lika saftigt som det var på den där restaurangen vid Costa Smeralda på Sardinien där vi åt VARJE dag.